Herregud.

Det här reportaget slår den bästa av sketcher för det är på riktigt: Guds övergångshand.

Herregud.

Har New York-bilder och intryck till minst tusen inlägg till. Hoppas ni står ut!

Antihalleluja.

Det är så lätt att allt låter halleluja, men det var verkligen en turresa där det mesta var helt fantastiskt! Men det är klart att det fanns sådant som var mindre bra också:

1. Var galet jetlaggad första två dagarna. Och så tokig att björnen nästan blev räddare för mig än vanligt ;)

2. Var apkass i magen centralparksdagen (observera det käcka rimmet!).

3. Snubblade på New Yorks ojämnaste övergångställe, skrapade upp högerknät och trasade sönder mina favoritbyxor.

4. Råkade få ett glas cola rätt ner i min öppna handväska.

5. Glömde bort att äta ibland, blev grinig och gnabbades.


Men inget ont utan att det har något gott med sig. Jetlaggen gjorde mig berusande yr utan att dricka. En billig fylla! Då det bara är att säga hejdå till favvobyxorna är det ju helt legitimt att köpa ett par nya fina! Mobilen och kameran klarade colabadet, men trots noggrann tvätt var mina kontokort som fastklibbade i plånboken. Fick använda kofot och stämjärn varje gång de skulle upp, vilket ju bara var bra för då hann jag tänka efter en extragång innan jag shoppade. Välbehövligt i kommersialismens Mecka! Och gnabbas gör jag bara med unika, fantastiska människor jag tycker väldigt mycket om. Bland vanligt folk behärskar jag mig. ;)

Höghus.

Hade tänkt att åka upp i Empire State Building redan första kvällen för att få en känsla av staden, men jag var alldeles för jetlaggad. Tråkigt då, men riktigt bra visade det sig i efterhand för när vi väl kom dit var det den bästa sikten på flera veckor enligt en av hissvakterna. Återigen tur! Åkte upp vid elvatiden på kvällen. Inga köer. Och svindlande vyer över storstaden. Mäktigt!

Hotellet.

Hade sådan tur! Och lite skicklighet i och med att vi bokade tidigt och såg till att få en skriftlig bekräftelse på att bokningen fortfarande gällde, dan innan ankomst. Hade läst i ett forum att de satt i rutin att överboka och skicka gäster som anlände sent, till systerhotellet, som i och för sig också verkade bra, men vi ville så gärna bo i mysiga East Village. Och det fick vi! Hade önskat ett rum så högt upp som möjligt. Tilldelades rummet längst in korridoren på våning åtta, översta våningen. Guldläge! Två fönster som vätte mot takåsarna på en lugn bakgata. Kunde sova med dem öppna! Rummet var dessutom, med New York-hotellsmått mätt, ganska stort. Och toaletterna! De var visserligen i korridoren, men så rena! Renare än hemma och då är jag ändå lite av ett städfreak. De måste haft någon slags detektor för man hann knappt spola innan de kom och städade. Fast man såg aldrig städarna. Mystiskt, men grymt bra! Önskar att man hade det så hemma.

Blågult.

Det springer runt en massa vuxna människor, företrädesvis män, i blågula tröjor på stan. Fattar inte riktigt, nationaldagen var väl förra veckan... Eller har jag missat något? ;)

Råttrace.

Cyklade ikapp med en kloakråtta i morse. Råttan cyklade givetvis inte, det hade sett roligt ut, utan sprang så fort som tassarna höll. Jag vann, för den lilla, ganska stora, rackaren vek av in i ett hål. Fegis!

Brooklyn

En cool stadsdel! Och väldigt europeisk i atomsfär och bebyggelse. Mycket brittiskt. Känns helt logiskt att man vid foten av Brooklynbron via ett telectroscope kan få direktkontakt med dem som står på andra sidan vattnet vid Tower Bridge i London. Och så kan man vinka, fotografera varandra och skriva meddelanden till varandra på en whiteboardtavla. Hur kul som helst!





Var i Brooklyn två gånger. Första gången gick vi över Brooklyn Bridge. Tuff bro med fantastiska vyer över bland annat frihetsgudinnan, Staten Island och Manhattan. Gick omkring i trevliga Brooklyn Hights, såg söta tanter, shoppade träningsskor till björnen och träffade på lustiga människor.










Andra gången var vi i Williamsburg där trendigt möter ruffigt, posh möter arty och varannan människa vi mötte talade svenska. Till och med mycket av det som såldes i affärerna var svenskt, som till exempel göteborgska skomärket Sneaky Steve - fast till dyrare priser än hemma! Och så fanns det stränder. Och shoppinggator. Fyndade i helt fantastiska vintageaffärer, de fanns i varenda gathörn. Rena himmelriket!













Och så är det något speciellt att dricka tokgoda drinkar mitt på dagen. Bidde lite lullig. Och ännu gladare.

Pussfotad.

Herrregud! Vet inte var jag ska börja. Vilken stad! Vilka upplevelser! Berättelser kommer. Och bilder. I massor. Har hundratals, hälften av dem är pussbilder framför kända byggnader. Vet inte hur vi tänkte när vi tog dem (fast lite rart är det), men den som kräks av bilder på pussande New York-resenärer lär behöva hämta en hink. Eller två. Puss på er!

Jetlaggad.

Hemma igen i ett somrigt Sverige efter en fantastisk resa! Jetlaggad. Men bara lite. Värre var det första kvällen i New York. Var snurrig och helt väck:

Resglad.

Så här glad är jag just precis just nu, för imorgon drar jag och björnen till den där stora staden som aldrig sover och som ibland kallas för det stora äpplet! Jippie!

Storlek.

Bananen på bilden är jättestor. Ändå är bananfodralen jättestörre. Konstigt tänkt av designern, som måste ha en väldigt orealistisk storleksuppfattning. Något säger mig att designern är en man.

Skodd.

Bilden på denna fanstastiska kudde är snodd från det däringa internet.

Sagoslottet.

Var skeptisk. Men han studsade upp och ner framför mig som ett förväntansfullt barn bland alla de andra förväntansfulla barnen på Liseberg.
– Snälla, snälla vi kan väl åka Sagoslottet! Har inte gjort det sedan jag var liten!
– Men jag tror inte...
– Snälla, snälla, snälla!

Vad gör man inte för sin älskling.



Det var med spänd förväntan björnen åkte in i slottet.


Men så dök det upp en massa hemska figurer.


Och han blev livrädd!


Tur att jag var där och kunde krama och lugna ner honom.


Och kejsaren har fortfarande ingen snopp.

Bil.

Gammal fin volvo med vovve:

Gungigt.

En vanlig fredagskväll i lekparken:

Bäst.

Min man är fantastisk och finast. Bäst helt enkelt!
Det var bara det jag ville säga.

Bärande.

Då kvinnans lott i livet är lägre lön, mensvärk och barnafödande, är det inte mer än rätt att mannens lott är att bära. Kan jag tycka.