Blixa.

Nostalgikonsert igår. Med Einstürtzende Neubauten. Och det var så vackert som bara en industrirockkonsert kan vara! Senast jag såg dem var -93 i Arvika. Under tiden som gått har Blixa fått gubbmage och min vän Sanna - som var med både då och nu - tre barn. Det tredje var nära att få namnet Blixa. Inte för att han hade lång lugg och mittbena, eller primalskrek på tyska när han såg dagens ljus, utan för att han hade så bråttom.







Var en gång i urtiden en jäkel på att rita Neubauten-loggan. Är inte det längre. Och ibland går det sisådär när jag lagar mat. Med mitt nya förkläde är jag helt övertygad om att allt kommer bli mycket bättre. Allt. Och kom inte och säg att jag sätter för stort hopp i en tygtrasa... Because some put their trust in the east. Some put their trust in the west. And some put their trust in the apron. Högst oroväckande dock att det är andra gången idag jag citerar en Stefan Andersson-text.

Sparsamt.

Den där dosan som man använder för att betala räkningar med över nätet är spårlöst borta. Det här blir en billig månad!

Beijing.

How to make a logga the chinese way:

Effektivitet.

Och njutning. Hela helgen. Åt gott med kompis från förr. Rensade förråd. I alla fall lite. Åkte till Lions och skänkte bort de utrensade gamla prylarna. Köpte nya gamla prylar. Påtade i jorden på landet. Gnabbades med mamma. Långpromenerade pappa. Klappade häst, hund och katt. Såg rådjur. Träffade kusin. Skrattade med mamma. Fyndade förbrukningsvaror på miniullared. Tappade bort mina favoritvantar. Gladdes åt ett glädjebesked från vän. Surade över de borttappade vantarna. Mötte min man och hjälpte honom bära tysklandssprit. Fikade uteservering. Besökte björnens fina mormor på sjukhuset. Bilade till Önnered. Solsken. Spanade hav, båtar, urkossor och pensionärshuliganer. Serverades hemlagade raggmunkar och vin. Somnade sött. Ihopslingrade.

Björn.

Håriga kor och ohårig björn. Alla med attityd:

Ko.

Hårig ko med attityd:

Biologi.

Äntligen är det vår! Idag har jag varit på landet och studerat blommor och bin:




Biet på bilden var sött. Och slött. Nu är det dött. För jag råkade trampa ihjäl det med mina storstövlar, men det var verkligen inte meningen. Förlåt.

Lärdom.

Konversation angående att björnen blivit bjuden av jobbet på en skojsig resa till Tyskland i helgen:

– Det kan ju inte bli bättre, björnen!
– Jo, om du varit med.
– Åååh, vad du är rar!
– Jag har lärt mig hur jag ska svara.
– Eller inte...
– Jävlar!

Hugh.

Hade svårt att sova i natt. För jag kunde inte sluta skratta.
Levererade godsaker igår eftermiddag till min förkylde, menar dödsjuke, man. Han mötte mig i full Hugh Hefner-utstyrsel. På allvar. En morgonrock och en halsduk runt halsen gör helt klart att man blir friskare. För ett gott skratt förlänger livet.



Björnens version av det hela kan man läsa här och här. Och nej, bilden är inte arrangerad. Det hela var på riktigt. Är säker på det, för jag nöp mig i armen. Flera gånger.

Ynk.

Min man ligger hemma och känner sig döende. Är förkyld. Och så finns det folk som undrar varför inte män som är så stora och starka borde av naturen vara de som föder barn. Tillåt mig småle. Eller gapskratta.

ps Självklart älsklingen, om dig är det synd. Det är bara andra män jag tycker kan vara lite gnälliga. ds *fingrarna i kors bakom ryggen*

Snusk.

Ikea är så jäkla snuskigt. Och dyrt. För när man kommer därifrån har man helt plötsligt ett barn att försörja:
Vacker möter ståtlig. Flört. Snudda. Impuls. Krama. Lätt kladd.
Stadig ribba. Test. Faktum: Kullen på magen blev en knodd.

Grön.

Björnen i morse: – Du är så grön och fin idag!

Känns bra att ha en sådan vidsynt pojkvän. Han skulle gilla mig även om jag en dag vaknade upp och förvandlats till en alien. Så tolkar jag det.

Rosa.

Höjdhoppsstudsade upp ur sängen när björnen berättade att loppmarknaden han pratat om och som jag trodde var en stackars skolklass lilla minijippo inför en skolresa, var en årligen återkommande, bra och stor loppis. Fyndade en "göra-sig-fin-i-håret"-apparat till mamma och en gubbkeps till björnen. Blir väldigt exalterad av att fynda. Och av björnen. Tror nog ändå inte att det är därför jag är helt rödaktig i ansiktet. För solsken och vårutflykter till havet är fint för själen. Och gör min hud rosa.

Ryggmärg.

Han var sämst där en stund igår. Ändå så fin att vakna bredvid i morse. Och så skickade han med mig matlåda till jobbet. Då blev han bäst igen. Vilket ju är bra, men också så ända in i ryggmärgen irriterande.

Tyst.

Och inte nog med att jag inte orkade äta upp alla praliner. Jag pratade tydligen också för mycket. Pratade och pratade och pratade. Sades det till mig. Efteråt. För mannen min är man och då kan man ju inte göra två saker samtidigt. Som till exempel äta choklad och lyssna på sin flickvän. Tänkte inte på det. Och han tänkte inte på att säga något om detta på plats för då kunde jag ju pratat mindre. Pratat mindre så att han känt chokladsmaken. Utan sa det efteråt. Och då blev jag arg. Och kunde inte hålla tyst.

Morr.

Diagnos.

Igår var jag med om något jag aldrig trodde skulle hända. Fick en tallrik med elva lyxchokladbitar och praliner. Var på chokladprovning. Och så orkade jag inte äta upp allt. Hjälp! Vad är det för fel på mig?

Riskfaktor.

Kanske bäst att sluta då innan man riktigt ens har börjat, för det här verkar ju farligt... Hjälp! Nu blev jag lite stressad.

Bloggande kan leda till stress/ SvD, 10 april 2008

Klet.

Var så säker på att jag lagt den där goda, goda mörka chokladkakan hos björnen i helgen, men den låg kvar i väskan. Vilken lycka så här efter lunch! Synd bara att väskan stått vid ett element och att allt i den nu är chokladkletigt. Men chokladklet är gott klet, så hellre det än sillspadsklet. Inte för att jag brukar ha en burk sill i väskan. Men ändå.

Käckt.

Salem Al Fakir kommer till Liseberg i juni. Då vet jag i alla fall en som blir glad! Salem är nämligen en av björnens största idoler. Även min mor gillar Salem. Själv har jag tröttnat lite. Tycker han kan vara lite väl käck.





Var bara tvungen. Fniss! Och inte sorry ;) Bilderna är tagna på Nefertiti 2007.

Gnome.

Björnen: – Om vi någon gång skulle ha ett hus ihop så vill jag ha en trådgårdstomte!

Gulligt! Både det med tomten och det med att ha hus ihop. Och jag fick inte panik. Varken över tomten, eller huset. Hjälp! Har jag blivit tomtefetischist, eller håller jag på att bli typ vuxen?

Varmt.

Trots att jag kände mig helt urlakad och bara hade ett öga gick jag till jobbet med en varm känsla (ungefär som när man precis tagit sig en whiskey eller druckit god varm choklad - fast mycket bättre!) och ett stort leende på läpparna! Det är din förtjänst. Bara din!


ps Den som tycker det är jobbigt med allt kärleksgulligull behöver ju faktiskt inte läsa. ;) Och ögat börjar så sakteliga titta fram igen. ds

Stort.

Tänk att små, små ord och handlingar kan vara så stora.
När de kommer från dig. Älskling!

Slurp.

Björnens tidigare nästan aldrig använda juicepress bor numera hos mig. För att jag är ett fruktmonster.

Diskho.

Nick Cave kommer till Way Out West! Tyvärr inte med The Bad Seeds, men väl med Grinderman. Tror det kommer att bli bra ändå, för Nicke är ju Nicke! Och så funkar Grinderman alldeles utmärkt att diska till. Även om det ju inte är någon direkt koppling mellan just det och WOW. Kom bara på det. Att jag lyssnat på dem ibland när jag diskar. För hand. För diskmaskiner är för borgarbrackor. Får jobba på att bli en sådan, för jag är trött på att få nariga händer.

Stampe.

- Kan inte jag få en kanin, de är ju så små och söta? *



* Björnen, vi kan kan ju ha den i din hall nu när du röjt, eller i bagageluckan? Snälla!

Gnägg.

Min nya kompis och jag talar samma språk.

Heja.

Imorse stod det trettioelva skolklasser med barn i nioårsåldern vid cykelbanekanten och väntade på att få gå över. För varje cyklist som trampade förbi skrek de: Heja, heja!
Har aldrig känts så lätt att cykla till jobbet. Kan inte alla dagar börja så?

Dator.

Ska tillbringa lite mindre tid framför datorn, får bara angst och ont i ryggen av det ändå. Påminn mig om det via msn, mejl, eller här via bloggen är ni snälla!